Har just läst ut Åsa Linderborgs "Mig äger ingen". Boken hyllas av en samstämmig kritikerkår.
Även Pappan, härdarmästaren, hyllas som en man som gör allt för sin dotter men inte riktigt räcker till, speciellt inte när flaskan finns tillgänglig.
Allt för sin dotter? I hemmet saknas frukostmat, tandborstar, tvål, lakan, middagsmat m.m.
Är det möjligt eller skarvar Linderborg för att "förbättra" sin historia? Uppväxen ligger inte längre tillbaks än på 70-talet. Välfärdssverige fanns. Jäntan måste luktat i skolan. Tandläkaren måste slagit bakut när hon öppnade munnen. Någon borde reagerat.
Hursomhelst är boken fint skriven och porträttet av pappan är varmt och andas kärlek. Det finns värre sätt att inte räcka till på än att inte ha tandborstar hemma.
Linderborg politiska sympatier skymmer inte heller sikten allför mycket i boken.
På tal om politik var Ulrike Meinhofs dotter Bettine Röhl i Göteborg och föreläste häromdagen.
Hon sade bl.a. att det är lätt att vara kommunist i väst.
Pocketoraklet M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar